Veckans fördjupning: Nyår

På nyårsafton vill många människor äta lite finare mat än vanligt. Men nu finns det risk att mångas favoriträtter på nyår tar slut.  


Den 31 december är det nyårsafton. Det är årets sista dag och många människor firar det med att äta god mat. Många människor vill till exempel äta oxfilé och skaldjur.


Men i år kan det bli svårt att få tag i viss mat. Oxfilé kommer till exempel från nötdjur. Nötdjur är kor och tjurar. I år har färre nötdjur än vanligt blivit slaktade. Därför finns det inte lika mycket oxfilé som vanligt.


Att det är brist på oxfilé inför nyårsafton kan göra så att fler människor försöker köpa annan finmat i stället. Skaldjur som räkor och hummer är populär mat på nyårsafton.


Tidningen Expressen har pratat med en fiskare som heter Peter Ronelöv Olsson. Han säger att priserna på skaldjur brukar bli mycket högre vid nyår eftersom så många människor vill köpa skaldjur.  

– Är det då brist på oxfilé är väl risken att folk tittar mer på skaldjur, säger han.


Samtidigt är det brist på löjrom. Löjrom är fiskrom från en fisk som heter siklöja. Fiskrom är fiskens ägg.


Att äta rom är också populärt på nyårsafton men i år är det inte tillåtet att fiska lika mycket siklöja som vanligt i Sverige. Det har myndigheterna bestämt för att inte för många siklöjor ska bli uppfiskade.


Därför är det nu också brist på löjrom inför nyår och den löjrom som går att köpa har blivit väldigt dyr.

Veckans fördjupning: Nyår

Den 31 december

Att vi firar in ett nytt år den 31 december känns nog självklart för många människor i Sverige. Men så har det inte alltid varit. Fram till 1500-talet firade vi i Sverige in det nya året den 25 december. I vissa delar av landet fortsatte människor att fira nyår den 25 december ända till 1700-talet.


Länge firade länder i Europa nyår vid olika tider på året. Det beror bland annat på att olika länder har följt olika kalendrar vid olika tider. I Storbritannien firade människorna till exempel nyår den 25 mars fram till år 1752 då deras kalender blev ändrad.

Nyår i olika kulturer

På samma sätt som att vi i Sverige har firat nyår på olika datum firar även olika länder och kulturer nyår på olika datum. Ett sådant exempel är Nouruz. I Sverige kallas Nouruz ibland för det persiska eller det kurdiska nyåret. Nouruz firas nämligen av folkgrupper som perser, kurder och afghaner.


Under Nouruz firar människorna att solen och våren är tillbaka. Därför firas det i slutet av mars varje år. Det firas i hela 13 dagar med att äta gott och ha fest. En annan tradition under Nouruz är att hoppa över små brasor.


Ett annat välkänt nyår är det kinesiska nyåret. Det är en väldigt viktig högtid i Kina. Det kinesiska nyåret firas på olika datum varje år, men nästa gång det firas är den 1 februari 2022.

Vilket år är det?

Olika länder och kulturer firar inte bara nyår på olika datum utan det finns också många olika tideräkningar. I Sverige och i många andra länder följer vi något som kallas den gregorianska kalendern. Enligt den kalendern slutar det här året den 31 december och efter det blir det år 2022. Men den kalendern följer inte alla människor i världen.


Andra platser i världen ligger både före och efter oss i tideräkningen. Enligt den muslimska kalendern är det till exempel just nu år 1443, enligt den judiska är det år 5782 och enligt den etiopiska kalendern är det år 2014.

Nyårslöften

Att sluta röka, börja träna mer eller kanske börja leva mer klimatsmart. På nyårsafton väljer en del människor att ge ett nyårslöfte. Ett nyårslöfte är när man lovar sig själv att göra, eller låta bli, något speciellt under det nya året.


I en del länder, som USA, har nyårslöften funnits länge. Där har människor gett löften sedan åtminstone början av 1800-talet. I Sverige började nyårslöften bli populära under 1900-talet.


Vad vi lovar oss själva inför det nya året kan variera lite beroende på vilken tid vi lever i. På 1970-talet handlade till exempel många löften om miljö och på 1980-talet lovade många människor att sluta röka.