Vi har ätit semlor i hundratals år. Foto: Pixabay
Har du ätit en semla på sistone? Då är du inte ensam. Semlornas tid är nämligen nu.
Vid den här tiden varje år är bagerierna och affärerna fylla av de älskade kardemummabullarna som är fyllda med grädde och mandelmassa.
I tisdags den här veckan var det den viktigaste dagen för semlorna. Det var nämligen fettisdagen. Bara på den dagen äter vi i Sverige cirka sex miljoner semlor. Det är ganska bra jobbat av ett land som bara har omkring 10 miljoner invånare.
I Sverige har vi i hundratals år ätit semlor vid den här tiden på året. Kristendomens största fasta börjar nämligen efter fettisdagen. Under fastan väljer en del kristna människor att låta bli vissa saker fram till påsk. Två saker att låta bli kan till exempel vara godis eller kött.
Innan fastan börjar kan det vara trevligt att äta något smarrigt. Där kommer semlorna in i bilden. Men semlorna har förändrats en del genom århundradena. På 1700-talet var till exempel hetväggen populär. Det är en semla som man äter i en skål med varm mjölk.
Här är ett klipp på när konditorn Roy Fares visar hur man gör semlor:
Vid den här tiden varje år
brukar vi i Sverige äta mycket semlor.
Det har vi gjort i år också.
I år åt vi ungefär 6 miljoner semlor
bara i tisdags på fettisdagen.
Det är en smarrig tradition
att äta semlor på fettisdagen.
Traditionen kommer från att vissa kristna
börjar fasta efter fettisdagen.
När de fastar äter de inte
vissa saker, till exempel godis eller kött.
Då kan det vara bra att tänka tillbaka
på hur god den där semlan man åt var.
Vill du veta hur man gör en semla
kan du titta på det här videoklippet.